1995

2001

2003

MUSEIJÄRNVÄG - en väg framåt? DELLENBANAN - Unik i Europa Många intressanta eldrivna fordon, från 1910-talet och framåt, kan idag inte visas i trafik. Samtidigt finns det i landet en lång industrihistorisk tradition när det gäller ellok och elmotorvagnar, från ASEA till Bombardier. Dellenbanan skulle kunna bli unik då inga andra museijärnvägar i Sverige eller Europa tillåter eldrift . Genom att samla fordonen här, och utnyttja dem i trafik, skulle Dellenbanan blivit en anläggning som attraherat järnvägsintresserade från långt utanför landets gränser. Dellenbanan skulle inte konkurrera med andra anläggningar i Sverige, utan snarare bidra till en större tillströmning av besökare, totalt sett. Eldriften hade inte hindrat trafik med diesel- eller ångdivna tåg och Dellenbanan hade kunnat användas för att visa upp järnvägens hela utveckling, från tidiga ånglok till X3000. Ett samarbete med Järnvägsmuseum i Gävle var möjligt. Godstransporter Stora volymer virke transporteras idag på väg parallellt med järnvägen. Med banan igång, med personal anställd och med lok i drift skulle intäkter från virkestransporter möjligen kunnat ge ett täckningsbidrag till den museala verksamheten. Samtidigt skulle järnvägstrafiken ge stora miljö- och trafiksäkerhetsvinster. Malmtransporter på banan kunde bli aktuella om den planerade vanadingruvan i Bjuråker öppnas.

 

Tidsdokument Själva banan med byggnader, miljöer och olika tekniska system är värd att bevara. Dellenbanan är ett bra exempel på en typisk svensk järnväg från 1900-talets mitt. De flesta museijärnvägar som finns idag avspeglar främst den senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet. Dellenbanan skulle komplettera dessa miljöer genom att visa järnvägen och dess centrala roll för Sverige och svenskarna under efterkrigstiden, under 50- och 60-talet. Dellenbanan - Riksintressant Länsmuseet gjorde på 90-talet en utredning om Dellenbanans kulturhistoriska värde. Det visade sig vara så stort att Riksantikvarieämbetet slog fast att den var av riksintresse att bevara, och föreslog en byggnadsminnesförklaring. Förslaget fick stöd från bl.a. Tekniska Museet, Järnvägsmuseum och KTH. Eftersom kommunen planerade att bygga en busstation på spårområdet i Delsbo så gick inte förslaget att förverkliga.
För oss tog ett tag att smälta att Dellenbanan skulle bli museijärnväg... Vi accepterade så småningom tanken då förslaget inrymde en satsning på kommersiell godstrafik. Det var 1995 som Rolf Sten, då ordförande för Ostkustbanans Vänner i Sundsvall, presenterade en idé att göra Dellenbanan till en elektrifierad museijärnväg. Vi arbetade helhjärtat för den nya visionen, särskilt som förslaget mottogs med entusiasm från Länsmuseet, Länsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet, Tekniska Museet, Tekniska Högskolan, Sveriges Järnvägsmuseum med flera.

Vi kör igång!

 

Vi satte spaden i banvallsgruset. Med hjälp av volontärer från olika europeiska länder gjorde vi iordning bangårdsområdet i Delsbo. Följande år fortsatte vi upprustningen.

 

Genombrottet!?

 

Arbetena fortsatte 2003, och nu kom genombrottet, i form av en halv miljon från EU:s regionala fonder. Pengarna ska användas till “Projekt Fredriksfors”, en första bit museijärnväg mellan Delsbo och Fredriksfors. 2003

Museijärnvägssatsningen 1995 - 2011

2004

2005

Vi byter slipers och köper räsbuss

 

När dressinuthyrningen började lugna ner sig framåt sensommaren vidtog banarbetena. Vi bytte slipers på sträckan Delsbo - Fredriksfors och köpte en motorvagn (Y8) för den kommande trafiken.  2004

avslutades banupprustningen med att broarna på sträckan fick nya slipers. För att utveckla verksamheten vidare så fick föreningen också ett bidrag på 800 000 SEK från Länsstyrelsen. 2005

2006

Museijärnvägen Delsbo - Fredriksfors invigs

 

av riksdagens dåvarande talman Björn von Sydow. Lika roligt var det att Delsbos siste stins, John Sandin, åter kunde vinka av ett tåg. Det hade han knappast räknat med när han gick i pension 20 år tidigare. I oktober ordnade vi en konferens om banans framtid i Delsbo Folkets Hus. Deltagarna fick åka rälsbuss dit, över den viadukt som bara några få år tidigare var mycket nära att rivas. Konferensen ledde till att en arbetsgrupp bildades, med representanter från bland annat Länsmuseet, Banverket och Sveriges Järnvägsmuseum. Målet var att få till stånd en utredning om Dellenbanan som elektrifierad museibana. 2006

 

Rälsbussen var rostig men den blev fin!

2007

Jan Rydh utreder

 

I januari hade arbetsgruppen både fått ihop pengarna till utredningen. Med hjälp av dåvarande länsrådet Monica Robin Svensson och andra kunde förre landshövdingen i västerås, Jan Rydh, engageras för att ta fram ett förslag till bevarande. Vi var glada då Jan Rydh som lett flera stora utredningar tände på uppdraget. Med hjälp av Ulf Uddbäck från Banverket gick han på djupet med frågan. Resultatet var positivt. Projektet var genomförbart.

Genom att använda större delen av de pengar som Banverket skulle behövt lägga ner på att riva banan, och skala upp med EU-medel, var det möjligt att rusta och återelektrifiera två tredjedelar av banan som turistjärnväg. Sträckan Hudiksvall - Näsviken skulle få läggas i malpåse för framtida satsningar.

Genom att använda större delen av de pengar som Banverket skulle behövt lägga ner på att riva banan, och skala upp med EU-medel, var det möjligt att rusta och återelektrifiera två tredjedelar av banan som turistjärnväg.

Läs utredningen som pdf

2010

Banverket häver rivningsbeslutet

 

Tanken var nu att göra en fördjupad förstudie för projektet. Länsstyrelsen och Länsmuseet engagerade sig, men andra parter var mer trögrörliga. Projektet gick definitivt i stå när Banverkets nye regionchef överraskande meddelade att man hade ändrat sig - Dellenbanan skulle inte rivas. Den skulle ligga i malpåse för eventuell återupptagen framtida tågtrafik. Därmed fanns inga rivningskostnader, och ingen möjlighet att alternativanvända dessa för ett museibaneprojekt.

 

Banverket pekade på att de verket varit med att finansiera en större port under nya E4:an. Merkostnaden på ett par miljoner för att järnvägsanpassa porten delades mellan Banverket, Länsstyrelsen och Region Gävleborg. Det måste tolkas som att dessa såg en möjlighet till framtida järnvägstrafik på banan.

2011

 

Vi blickar framåt Jan Rydhs upplägg föll. Å andra sidan finns inte längre något rivningshot. Vi tar det goda med det onda. Banan är fortfarande lika kulturhistoriskt intressant. Museijärnvägssatsningen gav oss en riktning i utformandet av stationen och Dellenbanans Vänner. Den tar vi med oss när vi arbetar med dressinuthyrningen - en av Delsbos viktigaste besöksmål. Vi ser det som en rolig utmaning att skapa en anläggning där nyttotrafik och turisttrafik kan samsas. Däremot får då dressinerna lämna banan. Passa på att cykla nu medan möjligheten finns!

Dellenbanans Vänner, Stationsgatan 9, 820 60 Delsbo, Telefon: 0653-164 60, E-postadress: info@dellenbanan.se